kattens lilla blogg . . .

Monsieur skulle ju ut och starta idag på Solvalla men blev struken på grund av hälta... Usch jag är så besviken att jag skulle kunna börja gråta. Jag hade sett fram emot det så hemskt mycket...
Förstår att det för många kan verka konstigt hur man kan bli besviken över en sån sak, men är man hästägare själv så har man nog full förståelse. Dessutom är det extra tråkigt att han har ont i benen fortfarande, när ska allt elände med hans stackars ben sluta? Suck... :(

Skrittade Dina igår längs en geggig och mörk slinga. Tänkte att hon skulle få styrketräna lite... Hon är i alla fall betydligt finare i kroppen nu, så det känns possitivt! På fredag ska vi till kliniken och få hennes tänder kollade också. Hoppas att de hittar något som gör att hon slutar att springa och köra med huvudet hela tiden, att de hittar något som stör henne och åtgärdar det.

Har haft personligt samtal på jobbet idag också och fick bara höra beröm och positiva saker. Det var mycket kul att höra. Jag var lite nervös där ett tag, men samtidigt inte eftersom jag tror att jag gör ett bra jobb. Och det fick jag ju lite bekräftat nu i alla fall.

Jaha, vad ska man hitta på nu ikväll då när det inte blev någon start. Kanske åka och storhandla och försöka köpa lite julsaker och sätta upp. Det är ju trots allt första advent på söndag, även om man inte kan tro det om man går ut.